Latmaja...

Röd stuga och vår vackra flagga mot blå himmel, sommar om nåt

Lilla Nellie äter glass

Emma och Max

Laila, Ing-Marie och Karin

Söta Jonna

Gunilla Helena och Laila

Hej svejs...
Jaha , så har man försummat denna s.k blogg igen...av ren lathet det erkänner jag + att vi ju varit mer än förkylda de sista 10 dagarna, fy sjutton vilken skit vi åkte på båda två. Vi har hostat i kapp om nätterna, värst har förstås Bosse haft det allt tar ju mycket hårdare på honom, men nu är det över och vi lever båda två.
Pingsten kom och gick , det är ju bara två vanliga lör-söndag numera....baler och studentfirande har det varit lite överallt, just detta år hade vi ingen att fira, men nästa år är det Jonnas tur att bli en firad student...då blir det nog fest !!! Måste faktiskt skryta lite med henne , hon kom hit och visade sitt betyg ...herregud säger jag bara , idel MVG och några VG, hon är så himla duktig. Och även dottern Malena som studerar till lärare hade fått toppen betyg på sina uppgifter...dom måste nog brås på mig (eller inte)
På söndagen var Bosse äntligen såpass pigg att vi kunde ge oss ut på en liten utflykt, och det var ju sol och härligt väder så vi kunde sitta ute i Skångesbo och fika ihop med Lennart , Ann-Marie , Emma ,Marcus, Nellie och lille Max....jättekul och tack för en trevlig eftermiddag är så glada att ni finns för oss !!!
På måndagen hade jag mina gamla arbetskamrater här på lite enkel mat o dryck men framförallt mycket tjöt och skratt...det är så härligt att fortfarande efter 10 år ha kontakt med dom. Vi är i så skilda åldrar , allt från 73 och till den yngsta som är lika gammal som min son alltså 44 år i år...men ändå skrattar vi åt samma saker i stort sett. Kvällen gick bara alldeles för fort, men sdå är det ju alltid när man har kul...detta får vi allt göra om inom kort...
I går tisdag var ju Bosse på röntgen med sin onda höft, nu får vi vänta ett tag på svaret...bara det nu inte är nåt med hans höftkula , det oroar jag mig för. En operation skulle ju innebära jättelång sjukhusvistelse innan han är tillbaka igen, men vi hoppas på att det "bara " är nåt med en muskel. HÅLLER TUMMARNA HÅRT !!!
Efter detta åkte vi direkt till Wixenstugan, där det var medlemsmöte, uner tiden satt vi assistenter på altanen och pratade , men redo att rycka in vid behov, 3½ timma vistades vi ute i snålblåst så dagens dos av frisk luft fick vi allt. Vi var fyra som satt ihop och hade skoj ( vi kanske t.o.m skrattade lite FÖR högt) men om nån har synpunkter på det så säger det mer om dom än om oss.
Nu ska vi till rehab för veckans träning.
Ha det bäst !!!

Vänlighet och kärlek
är smittsammare
än någon sjukdom...