Bla, bla, bla, bla.....

Min ca 2 meter höga luktärt....

Här kan Bosse vila som en prins

Och Ann-Marie har svårt att se en dammsugare utan att köra igång....

I morse hade jag stora planer för dagen, här skulle hinnas med både det ena och det andra....men som vanligt så var vi först o främst som två sengångare vid frukosten. Ingen stress här , det kan jag lova...sen tog jag tag i allt som man gör varje dag + att jag ringde runt och hörde mig för så att alla mår bra.

Men nu skulle alla mina rutor på altanen putsas, kom igång så smått innan ena grannen (Johannes) kom in hit och hämtade en fotboll som dom sparkat in på vår gård. Han stannade sen en bra stund och vi löste lite världsproblem tillsammans, han är en av våra trevligare grannar, tur är det för han är vår allra närmaste granne. Han putsa hälften av fönsterna, sen började våra magar kurra och det var dags för lite mat. Det blev kycklingfilé och ris i dag.

Startade tvättmaskinen och skulle sen fortsätta med putsandet då kom nästa granne, nu var Susanne lite pratsugen i sin ensamhet...men som sagt det gör inte mig nåt att bli avbruten, det är bara trevligt.

Och så har vi ju avverkat ännu en helg, och varmt o skönt har vi haft det...Ann-Marie var med Lennart och jobbade här,dom klädde in Bosses "låda" som han byggde till sängen som han har ute, så nu är den sååå fin. Sen klipptes det häckar och fixades med lite allt möjligt...dom är effektiva de där två...herreguuud vad det går undan i svängarna. Jag stod för markservicen och bjöd på mat och fika...goda biffar med stark sås blev uppskattat.

Sen har vi varit flitiga med våra promenader, det blir en runda varje kväll. Har också hunnit med att ta lite fika hos Jens, där var det också full verksamhet i trädgården...träffade också min bror som var på gatan där Jens bor. Han och Gunilla vattnade i hennes hus...det går långt mellan gångerna som man träffar nån av sina syskon minsann. Alla har nog av sitt,och vi har vårat att stå i, så är det bara.........

De lyckligaste människorna
är inte de som har det som är bäst,
utan de som på bästa sätt
använder det de har....